jag hade hoppats på verklighet
Inatt har jag haft världens bästa dröm! Jag har nu försökt att somna om flera gånger endast för att drömma vidare.
Allt var perfekt, hade egen lägenhet jag trivdes i. Malin bodde bara någon lägenhet ifrån. Jag hade en liten andrian på 4 månader och han var det bästa av allt i drömmen. Alla ville ha han. ´Min pappa var så stolt över att bara morfar. Och jag var så himla stolt över min Adrian! Han var lite brun och brunhårig, smal och mycket hår på huvudet. Gud vad lycklig jag var i drömmen. Det enda jag gjorde var att gå och pussa på han. Alla ville hålla i han. Charline var kär i han och ville vara barnvakt hela tiden. Jag hade även en hund, stor svart ljusbrun hund som vaktade han på kvällarna för min dörr gick inte att låsa.
En natt skulle jag gå ut med Malin på något. Hon var barnvakt till lisen och Adrian var hos pappa för att Lena var barnvakt medans vi gjorde oss klar. Charline skulle hämta han och sedan gå hem till mig men jag hämtade han själv. Hela vägen hem gick jag och grinade, jag ville inte lämna ifrån mig han för att gå ut och ha roligt. Jag ville ligge och hålla om Adrian i sängen. Till slut gick vi.. Jag och Malin. Vi gick till aga och käka sen tog vi en öl på stan. Det vart så förbannat fult värder så vi sprang hem, jag ville springa det fortaste jag kunde. När jag väl kom hem så stod dörren öppen.. Det var hur stökigt som helt och det fanns inga skor hemma.. JAg gick upp på övervåningen och där ligger Adrians överoll han hade på sig när det var fult värder. Men ingen bäbis, ingen Charline och ingen hund. Jag satt mig nere hos Malin som också var borta och grinade.. Det var tomt överallt, ingen svarade hos pappa.
Usch vad jag vill somna om och komma tillbaka till den där drömmen. Det är nog den bästa jag någonsin har haft. Förutom det som hände där på slutet..
