Blir mamma åt en dotter 19/6!

 

Jag hatar min kropp! Att det alltid ska vara nått fel på den jäveln..

Dom senaste dagarna har varit rent av skit dagar!

Jag har varit orolig över Miles. Varit stressad av precis allting i min närhet. Hela mitt självförtroende har försvunnit. Jag har tappat intresset för att ens gå utanför dörren eller prata med någon. Jag vill gå under jorden just nu! Jag tappar allt mer för varje dag som går. Allt blir bara jobbigare hela tiden. Men idag har fan gränsen gått. Jag orkar fan inte med detta någe mer. Det borde finnas ett jävla slut på det hela! Jag orkar inte vara kvar här en minut till.

Mitt hjärta svider, det blöder och gör ont. Vattenfyllda ögon och en stor klump i magen.

Min fina kille mår inte bra! När vi kom till vetrinären var han som vanligt, glad sprallig och kramsugen. Så fort vi gick in kröp han runt benen på mig. Svansen mellan benen och dom hela 32 kilona bara skakade och skakade! Till slut fick dom söva ner han. Och han bara låg där, det gjorde så jävla ont att titta på :(! Jag fick lyfta in han i bilen, där låg han hela vägen tills vi kom hem så han näst intill ramlade ihop flera gånger. Han knappt gick eller reagera på människor som han brukar bli så jävla glad över. Nu ligger han bara här, i sängen på mig och sover. Mitt hjärta brister! Jag älskar den här hunden så jävla mycket.

Tycker så synd om hundar som hamnar i fel händer :( Det är fel att alla "kamphundar" hamnar under samma ryckte. Vi har en pitbull/amstaff blandning och han är den den absolut snällaste hund man kan tänka sig. Folk som klappar han och träffar han säger "och dom här hundarna ska vara farlig". Ibland blir man så glad :) Just nu ligger han med sitt huvud på mitt bröst och snarkar. Ska försöka få tag i Josef så hundarna får leka lite.

Jag har hört mycket ont om detta halsband. Men när jag läser om det så ska det tydligen vara bättre än strypkoppel? Jag skulle aldrig köpa ett sådant, men jag tänker ine använda strypkoppel nå mer.

Jag har fan världens bästa kille/sambo! Vad skulle jag göra utan han?

Snart har vi våran lägenhet tillsammans :) Våran 3a! (jag är inte med barn, men jag ska väl bli om nått år). Våran lilla hund som vi tycker om så himla mycket! Jag kan inte bli gladare än så här.

Om ni bara förstod vad jag älskar denna hund! Hur mycket han betyder för mig. Han gör mina ledsna studet fantastiska, när han lägger sitt huvud på min axel. När han sätter sig brevid mig när mina tårar kommer. När han lägger sig i mitt knä (han tror att han är en knä hund). När han kommer upp och ligger under täcket med mig när Nicklas åker till jobbet och ligger kvar med mig tills jag går upp. Hur fin han är! Och så otroligt gullig. Min lilla bäbis, min bästa! Dig ska jag alltid vara kär.