woppi wopppi yäijä duppi duppi daaa

jag hatar känslan av inte ha någon där.. som jag vet är min, jag hatar att gå och vänta på att få veta. Men jag är så glad ändå. Har troligen aldrig sovit skönare än vad jag gjorde inatt.

Jippi! Nu är Marcus hemma. Berhöver jag skriva så mycket mer om den saken;)?
Han stannar ju enda tills på tisdag kväll Woppi woppi


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0