Det är nått mysko med det här

Ibland är det riktigt konstigt hur kroppen fungerar, känslor osv..

Det är rätt konstigt att kroppen går, att benen rör på sig utan att man tänker hela tiden "höger ben, vänster ben, stanna, fortsätt gå"
Det är rätt roligt att man kan prata och prata utan att behöva men behöver tänka på vad man ska säga först.
Det är sjukt att man somnar när man blundar och slappnar av tillräckligt länge.

Det är sjukt att man kan känna vissa känslor.
Hur kan såna underbara känslor växa fram för en annan människa och sedan försvinna?
Hur kan man känna en sådan lycka och kittlande känsla i både mage och hjärna för någon annan?
Hur kan man vara så kär så man inte vet vart man ska ta vägen? inte tro att man kan leva utan den människan?
Hur kan man sakna en annan människa så mycket som man kan göra?
Hur kan man älska en annan människa och sedan sluta älska?
Hur kan man vara kär och sedan få känslorna att försvinna?
Borde man inte bara kunna vara kär en gång? Kan man verkligen älska någon.. Sluta älska någon och efter ett tag älska någon annan lika mycket, om inte mer?

På tal om det, jag drömde inatt att du hade din panna mot min panna, att vi satt så i evigheter. Du tittade på min hand som du hållde i och du sa dom där orden. Jag saknade dig men jag kommer fan inte på vem.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0