Blir mamma åt en dotter 19/6!

Jag är en sån där med grymt dåligt samvete, jag mår dåligt för precis allting.. följer inte jag med mamma när hon vill göra nått mår jag dåligt, ser jag en unge på stan inte få en glass mår jag dåligt. Jag tycker synd om varenda jävel förutom mig själv. Nu bäddade mamma ner mig och pussa mig godnatt (jag vet.. jag är väl kanske lite för gammal för det) och bara för att hon gjorde det kan jag inte resa mig upp och röka, för då skulle det kännas som att jag inte uppskattar det hon gör. Jag kommer alltid att vara mammas plåster, kommer alltid vara mammagrisen som jag skriker efter, ringer till när jag är full eller ledsen. Kommer aldrig bli mogen nog att släppa henne. Ja medans alla andra mår bra ligger jag här och kroppen tar kål på mig. Lederna drar ihop hela kroppen och värker, dunkar i så Förbannat i varje led i kroppen, spec fötterna och benen. Får gå vikt när jag ska någonstans. Det går inte att förklara hur det känns! Ska väl försöka sova nu :) poss!