Blir mamma åt en dotter 19/6!

Åter igen bast det ihop för mig när jag skulle hämta ut medicinen på Apoteket. Tårarna flög medans tanten i kassan pratade på och jag hörde bara hur mycket det skulle kosta.

Som tur är hade vi lagt undan massa pengar vi fått i present båda två som vi skulle ha till bilen och bebisen denna månad.
När jag fick dom pengarna av Nicklas och skulle betala med kände jag mig smutsig och kränkt. Våra pengar, gick till min hälsa och sjukhuset misstag. Jag tog dom pengarna vi skulle köpa saker för. Bara för att jag är sjuk och behöver medicin.
Vi kämpar så hårt jämt för ingenting. Allt slutar i skit varje gång. Varje gång vi gör nått bra, blir till någonting dåligt.

Jag hatar läkare, doktorer och allt som har med sjukhus att göra. Lens och pappa ska hjälpa mig att skriva en anmälan.

Idag har jag alltså börjat om min behandling. Denna behandling jag ska ha tagit från första början.
Jag har fått 5000 ml varje dag men ska egentligen ha 175000 ml varje dag.
Nu lär jag ta denna medicin under förlossningen, och då kommer jag inte att kunna ta smärtlindring och hinner inte proppen vara borta vet jag inte vad dom gör.
Dom har inte förklarat vart jag ska ha tagit den. Hur jag ska gå till väga med benet. Hur min vardag ska se ut. När jag ska söka vård igen, INGENTING!
Dom har inte förklarat ett enda skit för mig.

Fan!
Jag är tacksam för att folk hör av sig.
Men nu vill jag bada ligga med min Nicklas i sängen under täcket och vara för mig själv.