Trött...
Sitter i soffan med lillan så pappan får sova ut.
Hur ska jag tacka han nog att han finns och att jag får leva med han?
Tänk att om två månader gifter vi oss, sen får jag dela resten av mitt liv med han.
Jag är döds sjuk.
Hostar, snorar och tappat rösten totalt.
Försöker att hålla i Hilma så lite som möjligt, därför har Nicklas det rätt så jobbigt just nu.
Benet börjar bli lite bättre men är fortfarande beroende av rullstolen.
Jag vill ju bara kunna dra min stolthet i vagnen:(
Idag ska vi bara mysa vi i familjen. Vi får aldrig en dag för oss själva.
Tycker så synd om Hilmas mormor och farmor som aldrig får en syl i vädret att träffa lillstinan.
Kommentarer
Trackback
